Om att hitta sin väg

Östersjön

Östersjön under ytan, övergödd och påverkad av människan

Jag tog min filosofie kandidatexamen som miljövetare från Linköpings universitet (LiU) våren 2011 och därefter har jag haft mycket för mig och gått många olika vägar.

Men jag har aldrig känt mig klar med universitetsvärlden och har hela tiden haft spaningar på vad jag ska inrikta mig på för att smalna ner det stora området miljö. Utbildningen på LiU är tvärvetenskaplig och jag trivdes så bra med att få lära mig det mesta om så vitt skilda ämnen som internationell miljöpolitik, strategisk miljöledning (ISO14001 och liknande) och vattenkemiprovtagning. Dock har jag senare haft svårt att definiera vad det är som är mest spännande och vad jag vill fördjupa mig i.

Ett tag påbörjade jag ett masterprogram i Hållbar utveckling på Uppsala universitet och SLU, men kände att det var fortsatt för brett. Därefter har jag studerat medie- och kommunikationsvetenskap för att kunna prata mer om miljöfrågor i samhället men insåg att marknaden är ganska mättat på journalister och annat mediefolk.

Till saken hör att jag gillar humaniora bättre än att jobba med miljöledningssystem och källsortering (inget ont om dessa områden dock, nog så viktiga!). Till slut, efter flera år i arbetslivet främst inom kultursektorn, har jag bestämt mig för att det som kittlar mest i magen är när vi pratar historiska perspektiv. Hur det sett ut förut i samhällsuppbyggnader, hur människan har förhållit sig till sin omgivning och våra konsumtionsmönster vad gäller att hugga ner alla träd på Island för att bygga båtar och sedan glömma att färre träd leder till jorderosion och andra tråkigheter. Kan man fokusera mer på varför samhällen har gått under, inte bara genom krig och bråk, utan kanske klimatförändringar, naturkatastrofer och överutnyttjande av resurser.

Jag kan fullständigt gå ned mig i texter om hur människor förhåll sig till skogen i djupaste Tyskland. Fara från rovdjur, ved, mat och sedan brist på biologisk mångfald. Pratar någon om havsutsikt med mig och varför grannen vill hugga ner träd i hagen ”där det alltid stått skog” så kan jag inte låta bli att göra långa utläggningar om hur vår närnatur inte alltid sett ut som den gör just nu. Istället är vår horisont mycket kortare, kanske 20 år, och mark omkring oss har varit brukad i lång tid. Så ja, det har varit mer havsutsikt på västkusten, för det gick djur som betade och man höll efter skogen för att få ut träråvara.

Därför är jag så glad att det finns en utbildning på masternivå i Uppsala som heter just Global Miljöhistoria. Jag känner att det passar mig perfekt. Så nu går jag från miljövetare till miljöhistoriker.

Och känner du att du vill läsa en översiktskurs för att lära dig mer om miljöhistoria kan jag tipsa om kursen Global miljöhistoria 7,5 hp på CEMUS, på Uppsala universitet. Riktigt fascinerande från forntida samhällen till dagens nutidshistoria med klassiker som Rachel Carsons Tyst vår.

Raps

Rachel Carson uppmärksammade den stora artdöden på grund av införandet och överanvändandet av kemikalier i vårt jordbruk

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s