Nytt jobb! Miljöinformatör på Linköpings universitet

Nu kommer här glada uppdateringar. Jag har idag jobbat min första arbetsdag på Linköpings universitet! Nu sitter jag med universitetsförvaltningen på Campus Valla och ska försöka få rätsida på LiUs hemsidor om miljö under en projektanställning i fyra månader.

Mina arbetsuppgifter består i att få en översyn av allt som publiceras om miljö, rätta till den, uppdatera, presentera på ett tilltalande sätt och skriva nytt där det behövs. Det finns en hel del att göra och jag är glad att jag fått möjligheten. Kombinera miljö och informationsspridning, på nätet, måste ju vara lite av en drömkombination för mig.

Så idag har jag fått hälsa på en himla massa nytt folk, fixa med en massa små pysselgrejer som måste fungera (som mailadress, nu har jag äntligen en @liu.se-mail och inte en @student.liu.se-mail. Det är stort!). Dessutom fick jag tillgång till ett eget arbetsrum med en gång och kunde på eftermiddagen sätta igång med mina arbetsuppgifter. Det känns som om det här kan bli hur bra som helst!

 

Jordgubbslöftet 2012-2013

Det finns nu en Facebooksida där du kan lova att inte äta jordgubbar igen förrän de växer utomhus i Sverige nästa sommar. Det är ett litet löfte, det kan vara svårt att hålla, det kan vara lätt. Men om du lovar detta så gör du en insats för miljön och för ditt eget välbefinnande. Importerade jordgubbar är inte klimatsmart och de är inte goda.

Den svenska delikatessen jordgubbar ska definitivt avnjutas när de är som godast, på sommaren och färska! Därför hoppas jag att du ställer upp på detta löfte. Jag lovar i alla fall att på heder och samvete avhålla mig från att äta jordgubbar tills nästa midsommar.

Att jag startar detta beror på att jag under sommaren har funderat mycket på globalisering, import av frukt och grönt och varför det numera är norm i samhället att det alltid ska finnas tillgång till allt, bara man har pengar.

Det går att läsa mer om mina funderingar: Jordgubbar året runt och Jordgubbar i säsong, men inte förrän nästa sommar.

Gå in på facebook-sidan och gilla så lovar du att inte äta jordgubbar förrän midsommar 2013. Om du diskuterar på twitter använd gärna hashtaggen #jordgubbslöftet. Nu gör vi det här stort, inte sant?!

Jordgubbar i säsong, men inte förrän nästa sommar!

Nu har den bästa jordgubbssäsongen kommit och gått och jag har i princip förätit mig på jordgubbar.Vi har ätit jordgubbskräm, jordgubbar med vaniljglass, med vispgrädde, gjort jordgubbssaft, fryst in för kommande vinter och så min favorit: naturella. Precis som de är, helst direkt från landet.

Kommer ni i håg att jag skrev om jordgubbar redan i april? Om att vissa tycker att man borde kunna få tag på jordgubbar året runt:

Man har en bild i huvudet av den perfekta jordgubben och så blir man så totalt besviken! Vinterjordgubbar som odlas utomlands, kanske friland eller i växthus, och sedan importeras (vilket medför tidig skörd och “mogning” under transporten) är och kommer aldrig vara lika gott som svenska säsongsjordgubbar.

Jag har funderat vidare på det där nu under sommaren. Varför vill vi äta vissa saker jämt? Vad är fel med att längta lite så njutningen blir ännu bättre? Just nu är jag nästan trött på jordgubbar men lär under vinterhalvåret ändra åsikt. Tills dess kan jag ju äta min personliga förädlade favorit: jordgubbssylt.

Kan vi inte gemensamt lova att vi ska försöka hålla oss från de importerade jordgubbarna tills nästa midsommar? Det ska jag i alla fall. Se det som ett ”ny-termins-löfte” istället för nyårslöfte. Hur många är med mig?

Skidsemester lite miljövänligare

Jag är ett stort fan av vinter och snö och tillbringar gärna mycket tid på en snowboard eller längdskidor. Men hur kombinerar jag detta med mitt miljöintresse? I nuläget tycker jag att det är ganska svårt att vara en miljövänlig vintersportare, det krävs oftast bil, diverse preparering av snö och snökanoner. För att inte tala om vilket ingrepp på naturen en skidanläggning innebär.

Men när man nu sitter i varma augusti och känner sig lite sugen på vinter kan det vara värt att försöka planera skidsemestern med lite eftertanke. Själv fördrar jag Ramundberget, endast äkta vara (dvs snö från himlen och inget annat) och litet och gulligt. Men för att ta sig dit krävs det bil eller flyg, om man inte vill släpa packning på bussen Härjedalingen. Mest optimalt ur miljövänlig resesynpunkt är väl att ta tåget till Åre, station mitt i byn och nära till liftar, affärer och nattliv.

Utrustningen är ju också väldigt viktig! Själv äger jag min egen snowboardutrustning, hyrde endast några få gånger i början. Fördelen med att hyra är väl kanske att mängden åkning per säsong, när jag äger min egen snowboard åker jag kanske inte lika mycket även om jag behåller den i flera år. Men produktionen då? Det börjar komma fler skidor och snowboards med miljömärkningar. Jag vet att Stadium har haft någon slags märkning på vissa modeller men vad innebär det egentligen? Som miljövetare är jag visserligen glad över att fler marknadsför sig med hjälp av miljömedvetenhet men samtidigt är jag försiktig om det inte är välkända märkningar.

På skidsajten Freeride kan man läsa om ett amerikansk märke som tydligen tillverkar ”världens första miljövänliga skida”. Jättekul! De använder sig uteslutande av spillmaterial till skidan Green Life och det är ju bra. Men jag har för mig att det redan finns ett företag som tillverkar miljövänliga(re) snowboards också? Kanske i Schweiz eller Österrike, någon som vet mer?

Ja, det är bara några saker man kan tänka på. Nu återgår vi till det sista av sommaren, va?

Ett träd i rostfritt stål runt halsen vareviga dag

Det smycke jag använder mest, nästan dagligen, är det halsband jag köpte i julas från Vi-skogen. Det är ett trädsmycke i rostfritt stål med design av Hans & Cathrine Edblad.

Vad kan jag säga? Förutom att de planterar minst fyra träd vid Victoriasjön när man köper det så är det så vackert att jag inte kan undgå att ha det på mig. Ett träd, det symboliserar det mesta jag associerar miljö till: natur, skugga, mat, erosionsförhindrare, koldioxidupptagare och en massa mer.

Så vill ni ha ett presenttips till en miljöintresserad person, varsågoda!