Hemgjord röd vinbärssaft – recept

Av vinbären jag plockade gjorde jag saft på en del. Det enkelt och blir jättegott. Nedan följer ett recept:

Du behöver 1 kg röda eller svarta vinbär, 3-6 dl vatten, 6 dl strösocker per liter avrunnen saft och 1 krm natriumbensoat per liter avrunnen saft.

Skölj och rensa bort fula bär. Men kvistarna kan vara kvar.

Koka upp 3 dl vatten (för röda vinbär, eller 6 dl om du har svarta vinbär) och lägg i bären. Låt koka under lock i ca tio minuter.

Sila upp saften under ca 40 minuter.

Mät upp den avrunna saften och anpassa mängden socker (jag fick 8 dl saft och tillsatte 4,8 dl socker).

Häll tillbaka saften i den rengjorda grytan och låt koka upp. Tillsätt sockret under omrörning. Låt saften koka på svag värme tills sockret smält ordentligt, ca 10 min. Tag bort det bildade skummet med en sked.


Häll upp på väl rengjorda och varma flaskor. Förvaras kylt och avnjutes bäst en varm sommardag eller i höst när du saknar sommaren som mest.

Vad jag gör i höst, förhoppningsvis

Dags att uppdatera er lite om vad som händer i höst för min del. Ni har ju varit med på flera karriärsvägar så nu kommer det senaste.

Antingen studerar jag på Stockholms universitet, kursen heter Medie- och kommunikationsvetenskap och är 60 hp. Om du vill veta mer finns det en länk här. Detta för att jag gärna fortsätter på spåret miljö och medier. Antingen som journalist eller genom att jobba med information eller medier och miljö på något annat sätt. Dessutom tänker jag att det alltid kan vara bra med mer kunskap om medier i dagens samhälle när vi får så mycket information därifrån.

Eller så jobbar jag som miljöinformatör (men det är ännu inte helt klart så vi får avvakta lite med detta tillkännagivande).

Samtidigt tänkte jag försöka mig på att starta ett internetföretag inom miljö och böcker. Ni vet, Startitup-kursen jag läser under sommaren (http://katarinasprojekt.se/2012/06/23/starta-internetforetag-i-sommar-med-startitup/). Detta får ni definitivt läsa mer om framöver. Jag ska bara starta upp först!

Tills dess, hoppas ni får en bra fortsättning på sommaren!

Röda vinbär – närodlat och lättskött

Det verkligen dignar av röda bär i vår trädgård. Vi har nästan fått fler vinbär än vi kan ta hand om. Och det bästa av allt, vi behöver bara gå ut några få steg och sen skörda mängder med solstinna, klarröda och saftiga bär.

Vår vinbärsbuske är som ett litet trädgårdsunder i sig. När vi flyttade hit för ca femton år sedan var trädgården ett kaos, oomhändertaget och i ett hörn stod en tilltufsad buske med några få bär på. Men eftersom åren har gått har vi fått mer och mer bär. Jag vet egentligen inte vad det beror på, vi har inte gjort något särskilt förutom att ta bort lite döda grenar ibland och plocka de i början få bären. Nuförtiden får vi så mycket bär att nästan allt fryses in eftersom vi inte har möjlighet att ta hand om allt. Minimal skötsel med maximal avkastning!

Inga gödningsmedel, inga bekämpningsmedel och framför allt ingen transport! Kan det bli bättre? Och så är det gott förstås.

Bryt inte kalk i Ojnareskogen

Ett företag, Nordkalk, vill bryta kalk på Gotland, i Ojnareskogen. Om ni missat det så står Fältbiologerna på vakt för att hindra att man börjar bryta kalksten i den vackra och värdefulla naturen.

Det finns en namnlista du kan skriva under om du vill visa ditt stöd för att hindra kalkbrottet. Den ska senare lämnas över till Janez Potočnik, EU:s miljökommissionär. Där står det att:

Nordkalk, a Finnish company, has by Swedish courts been given the rights to mine for limestone in an area bordering to Natura 2000 sites (http://ec.europa.eu/environment/nature/natura2000/index_en.htm) and Gotlands biggest fresh water reserve.

“Natura 2000 is the centrepiece of EU nature & biodiversity policy. It is an EUwide network of nature protection areas established under the 1992 Habitats Directive (http://ec.europa.eu/environment/nature/legislation/habitatsdirective/index_en.htm) . The aim of the network is to assure the long-term survival of Europe’s most valuable and threatened species and habitats.”

The quarry will be situated in the exact path of the water flow to the lake in an area where the whole water system is extremely sensitive. The water system has in court been described as chaotic in the sense that water flow is totally unpredictable as to when and where water will flow in which direction.

Man kan skriva under namnlistan. Eller om du vill hjälpa till mer kan du läsa mer på Fältbiologernas hemsida.

Fram till någon gång i början av augusti är det med säkerhet fritt fram för Nordkalk att börja avverka Ojnareskogen. Detta vill vi i Fältbiologerna stoppa!

Ett läger har satts upp intill Ojnareskogen och vi har beslutat oss för att stanna. Målet är att det ska vara ca 20 personer på plats i lägret hela sommaren. Det är här du som fältbiolog (eller annan miljöaktivist) kommer in i bilden. Kom och hjälp till i kampen för att bevara skogen på plats! Du kan komma några dagar eller vara där hela sommaren.

Detta skriver Nordkalk på sin hemsida:

Bungetäkten
Vi på Nordkalk har under många år genomfört ett gediget förarbete inför öppnandet av en ny kalkstenstäkt på norra Gotland, godkänt av högsta rättsliga instans. I november meddelade Mark- och miljödomstolen att den inte utfärdar tillstånd och villkor för Nordkalks verksamhet, trots att den var ålagd av Miljööverdomstolen att göra det. Nordkalk lämnade in överklagande hos Mark- och miljööverdomstolen den 23 december 2011. Domstolen meddelade den 5 juli 2012 sin dom i ärendet och gav Nordkalk tillstånd att öppna en ny kalkstenstäkt i Bunge Ducker. Domen innebär att Nordkalk nu fått villkor och tillstånd fastställda med omedelbar verkställighet, och kan därmed påbörja anläggningen av den nya täkten.

Vi på Nordkalk vet att brytning av högklassisk kalksten kan samexistera med miljö och natur. Redan under förra decenniet började vi att prospektera för att sedermera ansöka om tillstånd att öppna ett nytt kalkstensbrott. Miljööverdomstolen delar vår syn, då de gav oss tillåtlighet att bryta den högklassiga kalkstenen i Bungeområdet.

I praktiken betyder det att vi på Nordkalk kommer att investera upp till 600 miljoner kronor i den nya täkten, där miljöaspekterna har haft en betydande roll i valkriterierna. Vi har ägnat mycket tid och kraft åt att utveckla ett kontrollprogram, tagit fram system för vattenhantering och valt att transportera stenen på det miljövänliga sättet via ett transportband. Det gedigna förarbete vi på Nordkalk har genomfört bevisar att kalkstensindustrin kan leva i harmoni med miljö och natur.

Som den miljövetare jag är vet jag med säkerhet att man aldrig kan göra något utan att det påverkar något annat. Det går att vidta alla försiktighetsmått men i slutänden är det ändå alltid naturen som tar skada av att vi människor ska ha saker till varje pris. Så för just detta vackra områdes skull kan vi väl ta hänsyn till naturen för en gångs skull?

Bildkälla: http://www.fria.nu/artikel/93740#ixzz20tQqkcO5

Tomater från Rökinge gård

Dessa kan man hitta strax utanför Linköping. De odlas i växthus och är obesprutade. Närodlat så det förslår. Dock framgick det inte om de var ekologiska då jag inte vet vad de använder för gödsel. Goda var de i alla fall!

I växthuset flög det även omkring små söta humlor som skötte pollineringen. De bodde i en papplåda. Smart sätt att sköta pollinering om man nu ska odla i växthus.

Det går att hitta mer information på http://www.rokingegard.se/

Konsten att kompostera smart, med två komposter

I vår familj har vi två komposter. Tro’t eller ej, men det behövs faktiskt. Och det är inte på grund av att vi är extra miljönördiga utan att det inte är helt enkelt att kompostera så mycket man vill.

För Linköpings kommun (och flera andra kommuner i Östergötland) har numera ordnat att man kan slänga kompost i den vanliga soptunnan om man använder deras gröna påsar. Väl framme tar man tillvara de gröna påsarna och rötar komposten till mer biogas. Ganska smart! Och i den komposten slänger vi nu alltså allt det vi inte slänger i vår vanliga kompost hemma i trädgården. Till exempel ben, kött, plast som är ”biodegradable” och äggskal. Detta har vi tidigare ”ratat” på grund av lathet och smidighet, skal och ben blir ju inte till jord lika fort. Det är ju inte så snyggt med äggskal i rabatten (som vi fick stå ut med en sommar efter att ha tagit komposten för tidigt!).

Men rent praktiskt fungerar det jättebra. Vi har helt enkelt två burkar för överblivna matrester. Kan man så går det! Det känns ju onekligen bättre att kompostera mera, även om det kanske på sin höjd tar cirka 5 minuter extra i veckan.

Vår vanliga kompost

Och kommunens kompost