Hur vi tjänar på att använda saker igen

Återanvändning – istället för pappersmugg!

Helt slumpmässigt handlar mycket i min närhet om återanvändning och återvinning just nu. Dels så skrev jag förra blogginlägget på det temat och dels så började jag en ny kurs inom Miljövetarprogrammet i måndags som handlar om samma tema.
Kursen heter visserligen Industriell Ekologi, ett något kryptiskt namn kan tänkas, men på de två föreläsningarna hittills har jag fått det förklarat för mig att världens industrier i sitt kretsloppstänk bör efterlikna ekologi och naturen. Kort så bör ju industrier satsa mer på energi- och materialeffektivisering.

Men vad jag vill diskutera i dagens blogginlägg är just hur vi alla tjänar på återvinning och återbruk.

Pengar:
Det är en bra drivkraft, på fler än ett sätt. Återvinner vi produkter, genom att slänga dem i vardera behållare för vilket material den innehåller, så sparas pengar nästa gång en ny sak produceras. Materialkostnader är högre för att framställa nytt material från naturen (som att bryta metall, utvinna olja m.m.) än att använda sig av återvunnet material. Säljer vi våra gamla saker som står på vinden så tjänar ju vi pengar på det, samtidigt som de gamla barnkläderna eller böckerna glädjer någon annan PLUS att köparen antagligen betalar ett billigare pris än för en nyproducerad vara i affär.

Energi:
Det som drar allra mest energi vid tillverkning av en produkt är faktiskt utvinning av nya material, som malmbrytning, oljeutvinning till plast. Dessutom så kostar det så mycket andra resurser för att utvinna nytt material då det behövs maskiner och annat. Vid återvinning och återanvändning slipper man ju hela ledet med nyproduktion. Alltså sparar vi den energi som redan har används för att förädla råvaror.

Tid:
Detta har jag inget belägg för men jag föreställer mig att man sparar tid om man återvinner material. Det finns ju redan och då slipper man prospektering och hela förädlingsprocessen från malm till användbar metall. Vid återanvändning så sparas däremot massor av tid, vi behöver ju inte ens producera en ny produkt, det kanske räcker med lite upputsning bara!

Nu finns det ju självklart massor mer att skriva om, men detta var i alla fall ett litet axplock av mina funderingar just nu.

5 reaktioner på ”Hur vi tjänar på att använda saker igen

  1. Eftersom man i viss mån kan köpa och sälja tid och energi för pengar, så kan vi betrakta pengar, tid och energi som olika former av samma sak: resurser. Dina tre punkter är alltså egentligen en och samma punkt: Återvinning sparar resurser.Det gäller dock att inte dubbelräkna besparingarna: När du väljer att återanvända en hurts så undviker du personligen ett utlägg på 500 kr. IKEAs personal slipper producera hurtsen, men de får inte heller betalt för den, så de tjänar inte på detta. Detsamma gäller alla andra företag (såsom elbolag och oljebolag) som bidrar till att hurtsen kommer hem till dig. Förutsatt att bolagen inte miljökompenserar gör dock naturen en äkta vinst på att du inte köper din hurts.Bortsett från den eventuella miljöbesparingen (som jag för övrigt anser inte ska finnas eftersom man bör miljökompensera så att alla handlingar är miljöneutrala) är allså den totala besparingen bara dina 500 kr. (Jag har gjort en del orealistiska antaganden på vägen, men huvudpoängen gäller fortfarande.)Dock kan man filosofera över huruvida det är du som har sparat dessa 500 kr, eller om delar av denna besparing har fördelats bland de andra aktörerna.

  2. Ett kortbemötande: hur tycker du att alla företag ska miljökompensera för att allting ska bli miljöneutralt? Jag ställer mig oerhört skeptisk till att det någonsin blir möjligt att producera något utan att påverka miljön.

  3. Vår åsiktsskillnad beror antagligen på att vi har olika definitioner på vad "miljöneutralt" betyder. Du anser nog att en miljöneutral handling är något som inte påverkar naturen alls, medan min definition är att det tillför lika mycket bra som dåligt.Egentligen är den stora frågan varför vi ska bevara naturen. Är det exempelvis för att kommande generationer ska kunna överleva tills solen dör, för att så många människor som möjligt ska få leva, för att maximera den mänskliga lyckan i världen, för att maximera den genomsnittliga mänskliga lyckan, för att maximera människors och djurs lycka, för att skapa så många distinkta arter som möjligt, eller för att en gud sagt åt oss att inte förändra något? (Detta är i allra högsta grad relevant, eftersom vi har lagar som tvingar folk att betala för, dvs lägga ner arbetskraft på, att bevara miljön – hur avgör vi hur många persontimmar miljön är värd?)Jag har inte bestämt mig angående detta, men en sak jag vet att jag tycker, det är att miljövidriga saker (vad nu det är) som sker naturligt inte är mycket bättre än de som beror på människan. Därmed är det helt okej att orsaka miljöförstörelse men kompensera genom att stoppa naturlig miljöförstörelse.Exempelvis skulle man kunna kompensera för varje exploaterad kvadratmeter i Sverige genom att plantera träd och liknande för att återerövra en kvadratmeter av Sahara (eller tio, för att kompensera för den mångfaldsförlust som uppstår när naturjord över hela världen växlas mot mark i ökengränslanden). Ett system med sådana kompensationsåtgärder skulle antagligen bli väldigt dyrt, men det är alltid bättre att folk kan välja att vara omiljövänliga men betala dyrt för kompensation som täcker det med råge, än att de tvingas avstå helt.(Man kan dessutom sätta upp en basnivå för hur mycket miljöförstöring som är acceptabelt utan kompensation, exempelvis att 80% av markarealen i varje område får exploateras, att mänskligheten får släppa ut 1 miljard ton koldioxid per år, att ett visst antal fågelarter i ett område är tillräckligt, etc.)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s