Att läsa en blogg om herrskor kanske inte är det vanligaste jag brukar göra, framförallt så har jag ju inget intresse av herrskor eftersom jag är tjej… Men just detta inlägg handlade om att köpa dyra handgjorda kvalitetsskor, bland annat för miljöns skull!
De flesta av oss handlar väl skor på stan i någon kedja som DinSko, Deichmann, Scorett eller Kalle P. Sko. De kanske heller inte är så dyra ”för då kan man köpa fler, oftare” eller för att vi helt enkelt inte tycker att det är värt det. Men egentligen, skor slits väldigt lätt, de går ur mode eller så tröttnar vi bara. För att inte tala om de gifter som finns i dem, som Naturskyddsföreningen uppmärksammade förra året. Själv har jag varit väldigt dålig på att köpa bra, funktionella och snygga skor. Oftast blir det tygskor eller konstmaterial som slits och går sönder på en säsong. Det är sällan de håller längre.
Mina senaste köp dock bryter trenden lite. Jag köpte ett par stövlar i läder från Stockholm Design Group och mina senaste tygskor är Lacoste. De kostade mer, kräver lite mer skötsel men håller å andra sidan så mycket längre, och jag tar mig tiden att ta hand om dem!
Bloggen som jag pratade om diskuterar samma fenomen, fast de drar det snäppet längre. För här diskuteras handsydda skor för 7500 kr (kanske inte det jag brukar betala för skor) som jämförs med andra skor i prisklassen 1500 kr. Summan av kardemumman, författaren till bloggen tycker att det är värt det, både i pengar och för miljöns skull, att köpa ”svindyra skor – för plånbokens skull”.
Och som sagt, det är ju rent ut sagt förkastligt att köpa dålig kvalitet och sedan bara slänga bort saken i fråga, vare sig det rör sig om skor, kläder eller möbler. Slit och släng-samhället är inget vidare miljövänligt samhälle. Exempelvis MQ:s kampanj i höstas tog ju upp just den frågan. Utan att ha ekologiska kläder i sitt sortiment körde de på devisen kvalitet, inte kvantitet som något bra för miljön. Och det stämmer ju, även om jag såklart tycker att man borde öka andelen eko-bomull och återvunnen polyester exempelvis.