Hållbarhet på Campus – en föreläsning av en miljöstrateg på Linköpings universitet

Visste ni att Linköpings universitet var delaktiga i ett nätverk som heter Sustainable Campus? Jag hade hört talas om det men visste inte riktigt vad det innebar. Green Cup är ju tydligen en del av detta. Så för att få lite information om detta gick jag på en föreläsning idag.

Idag hade vår marknadsföringsgrupp MFG anordnat en föreläsning med Anders Carlsson, miljöstrateg på LiU. Hans ämne var ”Sustainable Campus och möjligheterna med klimatkrisen”. Han inledde med att berätta om hållbarhet, lite kort, och gick vidare med att prata om miljö i största allmänhet. Har ni tänkt på att det enskilt största utsläppen genom historien är den när blågröna alger började producera syre. På så sätt förändrades hela planetens atmosfäriska sammansättning. Så på något sätt så, hävdar Carlsson, ska man kanske se växthuseffekten ”som en utveckling som man ska hantera istället för att straffa oss själva”. Intressant tanke, det hör ju ihop med det jag bloggade om för ett tag sen, åtgärder och anpassning till klimatet.

Något Anders Carlsson också framhöll var att man inte behöver förlita sig enbart till teknikens under och utveckling, utan att mycket som krävs är kommunikation, förtroende, tillit. Att man pratar med varandra helt enkelt. Att vi är granne med hela världen och på så sätt så behöver man bry sig trots allt.

Eftersom han jobbar på Linköpings Universitet så berättade han lite om vår miljöpåverkan. Tydligen står vi för ungefär 2 % av Linköping eller Norrköpings (beroende på vilket Campus man pluggar vid) totala energiåtgång. Men å andra sidan så köper de bara in Bra Miljöval-el, använder sig av fjärrvärme och fjärrkyla från närbelägna Tekniska Verken och har ett källsorteringssystem på nästan hela universitetet. Sen finns det ju såklart negativa saker vi bidrar till, men det är ändå på god väg framåt.

Angående vad man kan göra som student så hade han en liten checklista. Man kan:
– källsortera, både hemma och på universitetet
– spara el
– handla miljöanpassat
– resa miljöanpassat
– nyttja grön IT (exempelvis resfria möten)
– lära sig om miljö och hållbar utveckling
– utveckla en hållbar utveckling
– bli lycklig (enligt tesen att man då inte behöver konsumera sig till lycka)

Föresten, tydligen är Göteborgs universitet miljöcertifierat enligt IS 14001 och EMAS. Något vi på LiU verkligen borde ta till oss av!

Twitter

Jag har nu skaffat en Twitter, efter mycket om och men. Frågan är bara om den ska vara personlig (användarnamn Katarina_T) eller kopplad till bloggen (användarnamn Kirschbeeren).

Egentligen vet jag inte om detta var smart. Om jag har så mycket plugg att jag inte ens hinner blogga så mycket jag vill så kanske man inte ska skaffa ytterligare saker att uppdatera. Men jag får väl använda min twitter till att följa andra åtminstone. Något som stör mig är att man inte kan vara så anonym på twitter. Dock ger sig väl det där med tiden, jag får se det som ett experiment och en inlärningsperiod.

Förra helgen har på sätt och vis gått i tecken av naturens återtagande av natur, som människan i sin tur har försökt tämja.

Lördagen ägnades till bortrensning av ogräs på uteplatsens plattor, gräs sprider sig snabbt, bara man lämnar ryggen till.
På söndagen hittade vi flera spår efter en fin motorcykel som någon har dumpat och om nu sakta och fint rostar bort.

Att tävla för miljön

Jag deltar i en hållbarhetstävling i år. Sustainergies Cup heter den, jag tror nog att det är en sammanslagning av sustainable och synergies. Den instiftades av några studenter från Stockholm för att främja hållbarhetsfrågor och visa att det finns en framtid med dessa frågor.

Hållbarhetsfrågan blir bara viktigare för samhället och det visar även tävlingsfrågan på. Pernod Ricard (spritföretaget som köpte lite svenska spritmärken för ett tag sen, eller hur det nu var) ska ordna en hållbarhetsdag för sina anställda och vill att tävlingsbidraget ska vara några sidors tips på hur man ska göra detta till en framgångsrik dag.

Så vad man ska göra för att tipsa om en hållbarhetsdag för de anställda på Pernod Ricard? Hm, jag funderar fortfarande men bidraget ska inte in förrän i juni, lite tid kvar alltså… Men för att förbereda mig har jag lånat böcker om spritdestillering och hållbarhet inom entreprenörskap. Något ska jag nog knåpa ihop!

Antropogen påverkan som åtgärdas, eller så anpassar man sig, eller både och

Klimatförändringarna är dagligen med i media, det upptar en ganska stor del av våra liv och vi kommer att få leva med dem i all framtid, mer eller mindre. Man kan naturligtvis minska sin egen påverkan på klimatet genom diverse utsläppsminskningar, men det är inte det enda man bör och kan göra. Nedan redogör jag kort för anpassning och åtgärder i inlägget: ”Antropogen påverkan som åtgärdas, eller så anpassar man sig, eller både och”.

Som jag ser det, och andra forskare och myndighetspersoner med mig, så finns det två alternativ till hur man förhåller sig till klimatförändringarna (om man inte är klimatskeptiker förstås, då existerar ju inte någon antropogen påverkan). Det ena utesluter inte det andra och man kan naturligtvis arbeta på båda strategierna samtidigt.

Antingen så åtgärdar man problemet, eller så anpassar man sig. 

Att åtgärda människornas påverkan på klimatet genom utsläpp av växthusgaser, görs på många olika sätt. Tre huvudkategorier finns väl, beroende på procentuell fördelning av hushållens klimatpåverkan:  
– Maten 
– Transporter
– Energi
och så Övrigt (tillåt mig att generalisera).

Ni är säkert väl medvetna om allt man kan företa sig för att komma åt dessa problemområden, handla miljömärkt och närodlad mat, sluta använda fossila bränsle och gå över till förnybar energi. Jag tänker inte räkna upp mer även om det finns mängder med tips och alternativ.

Men hur mycket vi än försöker minska utsläppen av klimatpåverkande gaser så kvarstår problemet. Detta har redan pågått under en längre tid, gaserna kommer att finnas kvar i atmosfären och vi kommer hur som helst inte kunna komma ner till noll-utsläpp på en dag. En viss uppvärmning av klotet kommer vi att få och det är då anpassning kommer in i bilden.

Vi måste anpassa oss till varmare klimat, kallare klimat, mer nederbörd, mindre nederbörd, naturolyckor, höjd havsnivå och så vidare i all oändlighet. Detta har ni säkert också hört om. Jag var dessutom på klimatanpassningskonferens nyligen. Då fick jag många nya insikter.

Att anpassa sig hör ihop med sårbarhet. Vårt samhälle är sårbart inför vissa företeelser och olyckor som kan inträffa. Sårbarhet ingår i klimatanpassningsarbete, för är vi inte sårbara inför något behövs det heller inte åtgärdas. Anpassning kan även ses som en del av hållbarhetsfrågorna. Man gör samhället mer robust, hållbart, inför framtida förändringar. Vi i Sverige förutspås att få ett blötare klimat, med nederbördsrubbningar. Något vi måste anpassa oss till är ändrade vattenflöden. Alltså bör man exempelvis dimensionera dagvattensystemen, förutse var det kan uppstå jordras, skred, översvämmningar och erosionsskador. Man anpassar sig efter sin sårbarhet, helt enkelt.

Det är så jag ser det, och det är så jag arbetar med det både i min utbildning och i min vardag. 

För övrigt, Klimat och sårbarhetsutredningen lade fram en SOU 2007:60. Kapitel 1-3 finns här.

FSC tar åt sig av kritiken

Angående Naturskyddsföreningens rapport och mitt blogginlägg, som fick kritiska kommentarer (Hansson 2010-05-17: ”Nej, du kan vara lugn. Så illa är det inte. SNF har ingen koll, i sedvanlig ordning.”), så kom ett svar från FSC:

Aktuell kritik mot FSC-systemet gör gällande att det förekommer upprepade, allvarliga brott mot FSC:s svenska skogsbruksstandard. Svenska FSC ser allvarligt på kritiken. Arbetet med uppföljning har intensifierats. Likaså dialogen med miljörörelse, certifieringsföretag och certifierade markägare.

http://www.fsc-sverige.org/press/nyheter/25-senaste/129-fsc-och-miljohaensynen-i-svenskt-skogsbruk 2010-05-18

De ser allvarligt på saken som, förutom såklart ett uttryck för ett väl spelat mediespel, förhoppningsvis leder till förbättringar inom certifieringen och skydd av svensk skog. Dock vill jag fortfarande ha svar på vad Hansson menar med att SNF har fel som vanligt. Som tillitsfull medlem i nämnda förening vill jag ju såklart veta vad deras belackare säger. Hittills har jag inte kunnat upptäcka någon kritik, men jag kanske inte letar på rätt ställen.

Antropogen påverkan

Det är så skönt att komma till universitetsmiljön och slippa ta tag i debatten kring klimatförändringarna. Att möta föreläsare som hellre diskuterar hur man ska anpassa sig till framtiden och klimatsårbarhet än att föra meningslösa diskussioner om det verkligen är antropogen påverkan som ligger bakom växthuseffekten.