Miljövänlig etik?

Just nu läser jag ett antal texter om vi behöver en ny, miljövänlig etik. Generellt så innebär ju den rådande etiken i dagens samhälle att vi inte får skada andra människor. Oftast tror jag att människor tolkar det som att vi inte får psykiskt eller fysiskt skada andra människor. Men kan man inte också tolka det som att man inte får skada människor indirekt?
Jag tänker så här: vi i västvärlden lever ett ganska välmående liv men resten av världen då? Vi i väst överutnyttjar resurser, snedfördelar dem och förorenar resten så att tre fjärdedelar av befolkningen lider av diverse olika humanitära katastrofer som svält och annat. Och om västvärlden fortsätter med sina växthusgasutsläpp, klimatet förändras och havsnivån höjs drabbar det främst u-ländernas befolkningar. Vad jag vill komma fram till är det att vi faktiskt skadar andra människor även om vår etik och moral säger annorlunda. Att indirekt skada eller förändra naturen och ekosystemen får följder, vars omfattning vi ännu inte vet, som skadar andra människor.

Men frågan är då, utvecklas den existerande etiken kontinuerligt i och med att fler människor uppmärksammar saker som är orättvisa eller fel? Eller kräver miljöproblematikens komplexitet att vi sätter oss ner och skapar en helt ny etik som inkluderar alla nya aspekter som vi har kommit fram till? För faktum kvarstår, vi lever i en föränderlig tid som kräver saker av människorna för att framtiden ska vara hållbar för kommande generationer människor och för naturen och ekosystemen i sig med alla levande organismer som där ingår.

En liten fundering om flygbranschen

Idag på nyheterna i P1 pratade de om att två stora brittiska flygbolag ska gå samman för att klara ekonomin. Den senaste tiden har det inte gått så bra för flygbolagen världen över. Svenska SAS har ju legat på randen till konkurs länge.

Så då undrar jag…

Även om flyg är ett väldigt smidigt sätt att ta sig snabbt över långa distanser så verkar det ju inte vara en livskraftig bransch. Beror det på bolagens strukturer och de nya lågprisflygens konkurrens eller ligger det annat bakom? Är det så att kostnaderna för flyg är för höga och att det egentligen inte är särskilt lönsamt? För kolla bara på Ryanair, deras kostnader är så nedskurna att personalen lider, servicen är inte så värst hög och så vidare. Det kan ju inte vara framtiden för flyget?

Å andra sidan verkar det svårt för flygplansindustrin att ställa om till en miljövänligare väg. Att ta fram miljövänliga bränslealternativ verkar gå trögt, att klimatkompensera är det inte så många resenärer som gör och att stifta lagar mot bränsleförbrukning och -utsläpp är svårt då det rör sig om internationella gränsöverskridningar. Nu pågår ju visserligen forskning och en del roliga alternativ uppkommer. Till exempel har man i Schweiz byggt ett flygplan som drivs med solceller på vingarna, men nja… Vi får väl se om det fungerar.

Något man skulle kunna göra är att minska på de korta flygningarna. För att ta sträckan Göteborg-Stockholm som exempel. Då kan du antingen flyga eller åka tåg. Tidsmässigt spelar det ingen större roll om du räknar från dörr till dörr (visserligen är flygturen kortare men du måste ta dig till och från flygplatsen också, tåget stannar i centrum) men kostnadsmässigt skiljer det mycket. Flyget är billigare än så länge, men jag hoppas verkligen att det kommer att ändras. Bygger man dessutom höghastighetståg som på kontinenten kommer också tiden att kortas ner.

Nej, jag är inte positivt till flyg men som min frisör frågade mig:

– Om du är miljömedveten, betyder det att du aldrig kommer flyga då?

I bland finns det tyvärr inga alternativ, även om jag försöker undvika det. Som tur är så har jag hittills inte haft så stort behov för att flyga.

Vad tror ni om flygets framtid och vad ska man göra för att komma åt problemet flyg vs. tåg?

Ekojordbruk vs konventionellt jordbruk

Här kommer ytterligare ett inlägg som en kompis har uppmanat mig att skriva. Denna gång berör det debatten angående det ekologiska jordbrukets nytta om man räknar miljöpåverkan och övergödningsutsläpp. Redan i somras kom Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, med en rapport om det konventionella jordbruket vs. ekojordbruk. Detta behandlade de även i en debattartikel på SvD Brännpunkt.


SLU har på sista tiden tagit på sig rollen som de som försöker argumentera mot den ekologiska och miljövänliga hype som råder just nu. De möter det med sakliga argument och nu tänkte jag försöka sammanfatta läget kring just ekojordbruk. Jag tror att det är många konsumenter som faktiskt undrar hur det ligger till och om man ska fortsätta handla ekologiska produkter.

Först och främst så vill jag bara påpeka att Krav-märkt står för Bra miljö, God djuromsorg, God hälsa och Socialt ansvar. Och jag kommer att använda mig av Krav som synonym med ekojordbruk.


I huvudsak skulle man kunna säga att SLU har satt upp en enkel ekvation. Inom ett konventionellt jordbruk får man en högre avkastning per år än vid ekojordbruk. Dock blir då utsläppen av övergödande ämnen högre eftersom man behöver tillföra handelsgödsel. Om man istället tillämpar ekojordbruk och använder vanligt gödsel blir det också en övergödning som är lika stor men utspridd på längre tid. Summan av kardemumman, det blir lika stora övergödande utsläpp per producerad gröda men under olika lång tid. 


Dessutom tycker SLU att man bör räkna in i ekvationen att världens befolkning antagligen behöver mer mat och mer mark i framtiden för att mätta alla människor. Då ekojordbruk har en lägre avkastning är det alltså inte hållbart att fortsätta med dylika odlingsmetoder. Inför Europa-parlamentsvalet i somras förde Marit Paulsen en högljudd debatt om just detta i svensk media, detta bloggade jag om redan då, fast på min förra bloggportal. 


Man bör ju även räkna in andra aspekter av detta som exempelvis närodlat – det kräver inte lika mycket fossila bränsle i transporter då, dessutom äter man då säsongsbetonatKrav-märkt – bidrar även till en god djurhållning och de andra delarna av hållbar utveckling och huruvida man tycker att det är bra att tillsätta konstgödsel, ogräsbekämpningsmedel och andra kemikalier som inte ingår i det naturliga kretsloppet. Jag inser dock att jag härmed ger mig in i debatten och antagligen kommer att få både positiv och negativa åsikter på detta.


Detta är bara ett perspektiv på problemet i fråga. Det är mycket att läsa in sig på och jag återkommer i ämnet senare. Var så säkra på det!


Dock, en bekant frågade om hon skulle fortsätta köpa ekologisk mjölk. Enligt min högst personliga åsikt tycker jag att ja, det bör man göra. Den ekologiska mjölken är oftast Krav-märkt och följer därmed de regler och riktlinjer som är uppsatta. Det är inte bara miljön som är en viktig fråga, även hur djuren behandlas och hur de som arbetar med jordbruk blir betraktade i fråga om lön och arbetssäkerhet. Man minskar även användningen av kemikalier och andra gifter. I Storbritannien är debatten om ekologiska produkter helt inriktad på näringsinnehåll, spår av kemikalier och liknande istället för miljöpåverkan som här i Sverige. 


Greenwashing

I vanliga fall tycker vi svenskar att vi är framstående på miljöområdet, och det är vi också. Dock har vi missat att ta till oss begreppet Greenwashing vilket borde vara verkligt aktuellt idag när fler och fler företag satsar för att go green.

Redan 1986 myntades detta begrepp (allt enligt pålitliga wikipedia) och det innebär ungefär att företag påstår att de är miljövänliga men istället redovisar de inte exakt vad de gör för miljön eller vilka certifieringar de innehar. Vi ser ju oftare och oftare påståenden om varor som är ”organic”, naturliga, gröna, ekologiska och så vidare. Debatten kring detta har nog inte dragit igång på allvar i Sverige än, kanske för att vi inte har uppmärksammat några stora skandaler inom detta område än? Utomlands har det slagit stort som uttryck för hur företag försöker anpassa sig till en marknad med konsumenter som sätter allt högre krav på miljöhantering och kvalitet. Verkligheten är väl allt som oftast att företag inte alltid gör det bästa utan har den kortsiktiga ekonomiska vinsten för ögonen. Men ju mer krav vi ställer på företag, desto större viktiga förändringar sker!
Själv litar jag nästan alltid bara på de stora miljömärkningarna som Krav, Bra Miljöval, Svanen, danska Öko, finska Luomo, EU-blomman, EU-ekologiskt, och MSC. Fairtrade/Rättvisemärkt är ju också bra.

Rättning

Okej, jag inser att mitt förra inlägg var skrivet lite för hastigt. En gasledning genom Östersjön har nu diskuterats och kritiserats ett bra tag och i dag sade alltså regeringen ja till att den får börja byggas.

Som jag ser det finns det två aspekter som blandas ihop i den här artikeln. Dels så har Sveriges regering framlagt miljökrav på bygget, som har tillgodosetts av företaget i fråga. Men dels så motsätter sig oppositionspartierna de miljömässiga och ekonomiska aspekterna i detta bygge, i sig självt. Beslutet idag handlar väl egentligen inte om regeringspartierna är för eller emot bygget utan om bygget är tillåtet enligt internationell rätt.

De miljömässiga konsekvenserna av detta bygge är stora, det spelar ingen roll att ”Enligt miljöministern har Sveriges synpunkter på ledningens miljöeffekter tillgodosetts”. Att lägga ut en gasledning vars syfte är att forsla naturgas till Europa bidrar till diverse konsekvenser. För att räkna upp ett antal:


– de ställen där ledningen läggs ut på havsbottnen kommer det att inträffa störningar, inte minst när själva bygget pågår och det kommer ta ett tag innan ”dammet lagt sig” och den blir mer en del av den naturliga omgivningen.
– fiskarna kommer nog bli lite störda av ledningen ;)
– användningen av naturgas kommer antagligen att öka då tillgången blir större.
– tillgången på mer billig gas kommer antagligen att minska intresset för miljövänliga energialternativ.


Folkpartisten Carl B Hamilton trycker också på de säkerhetsmässiga konsekvenserna av ledningen. Ryssland får en allt större makt över Europa, typ…


Så jag tycker väl att det är fel beslut över huvudtaget att lägga ut en ledning i Östersjön som forslar fossil naturgas. Östersjön är ett känsligt hav som inte har mycket utbyte av friskt saltvatten från de stora oceanerna. Därför har det råkat illa ut när det kommer till övergödning och andra störningsmoment. De syrefria bottnarna breder ut sig, fiskbestånden påverkas, minskar eller så tar ”fel” fisksort över i näringskedjan. Min bestämda uppfattning är att vi människor som bor runt omkring Östersjön, som påverkar och blir påverkade av Östersjöns välstånd bör vara de som tar allra största hänsyn vad gäller alla aktiviteter som på minsta sätt rubbar den känsliga balansen.


(Observera dock att de åsikter som framförs i sista stycket är mina egna, personliga och är inte grundade på någon vetenskaplig forskning. Det är enbart slutsatser jag har dragit genom att läsa på om Östersjön de senaste veckorna.)

Öland och Östersjön


Havet och plasten

En kompis uppmanade mig att skriva detta inlägg, så då är det väl klart att jag gör det!

För ett par dagar sen visade Dokument utifrån (SVT) en film om plasten i våra världshav, En ocean av plast. Fokus låg då på vår användning av plast och var den till slut hamnar. Plast är ett väldigt användbart material men det är också svårhanterat på så vis att den (vissa sorter i alla fall tror jag, jag är inte så hemma på plast) inte bryts ned i naturen. Tills slut hamnar den i haven och medför en hel del problem. Filmen visar en hel mängd med bilder på plast i vår natur och i haven. Det är faktiskt ganska hemskt att se vad vår konsumtion gör med omvärlden. Som de intervjuade uttrycker det: plasten tar sig till och med till ställen hittills orörda av människor.

Vad jag även har sett och hört tidigare är att det finns en relativt okänd soppa med plast i Stilla Havet, långt bort från närmaste ”civilisation”. Havsströmmarna rör sig i en cirkel runt just detta ställe och där hopar plasten sig.

Havsströmmarna och plasten i Stilla Havet.
bild från svt.

Samtidigt så är ju plast så väldigt användbart och enkelt att hantera. Ur förpackningssynvinkel så är det lätt vikt, stapelbart och praktiskt. Miljömässigt så borde det (jag har inga bevis för detta, endast mina egna antaganden) vara enklare att återvinna då det inte krävs lika mycket energi som vid exempelvis nedsmältning av glas, det kan även göras tunt samtidigt som det är hållfast. Ja, egentligen skulle jag kunna hålla på en en evighet och räkna upp saker.
Enligt vad de säger i programmet återvinns bara cirka 5 % av all plast vi använder. Det känns ju verkligen fruktansvärt, bränner man bara upp resten och så ett visst spill till avfall i naturen? Nej, detta är verkligen ett problem som man behöver diskutera mera, och åtgärda! Kanske dags för en ny kampanj, Greenpeace?! Eller är det Naturskyddsföreningens tur nu?
Detta är ett globalt problem och alla människor är ansvariga. Vad tycker du behöver göras?

Boktips från min barndom

När jag åkte hem till föräldrarna häromdagen så letade jag lite i bokhyllan och där hittade jag en gammal älskad barnbok. När jag var liten läste jag om den gång på gång och den satte stora spår. Djuren i Gamla Skogen av Colin Dann var det. Jag hade nästan glömt bort den, men när jag nu satte mig och bläddrade i den lite förstrött kom jag ihåg nästan allt.

Men jag undrar nästan om den inte har satt ganska djupa spår i mig vad gäller djurens rättigheter och naturvård. Man får följa med några djur som måste bryta upp från sin gamla skog för att människorna kommer allt närmre med bebyggelse och grävskopor. Istället beger de sig på resa för att komma fram till De Vita Hjortarnas Naturreservat.

Budskapet att vi människor tar över naturen och tämjer den till våra egna villkor är tungt i denna bok. Kanske är det därför jag valde min utbildning ;)