Bekämpningsmedel att ätas

Sex av tio stickprov på grönsaker m.m. som Livsmedelsverket tog under 2007 innehöll rester av miljögifter, skriver SvD.se

4 % av proverna översteg gränsvärdena vilket är oacceptabelt enligt Livsmedelsverket då gränserna är satta med god marginal. Men vad är god marginal och när är det hälsofarligt för människan? Detta tycker jag det behövs mer information om. För jag vill inte äta bekämpningsmedel i onödan.
Värst var i alla fall några egyptiska tomater, men som Marit Paulsen säger: närodlat är ju det godaste som finns.
Enligt Livsmedelsverkets hemsida så är det få svenska produkter som överskrider gränsvärderna och det är ju skönt att höra. Svenskt är bäst! De skriver också att bara man äter varierad kost så ska det inte vara någon fara för oss människor. Helst ska man också skölja frukten innan man äter den om man vill slippa miljögifter.

Aktuellt med Elmehagen

Igår var Christer Elmehagen med i Aktuellt. Okej att jag inte håller med om vad han säger och jag är verkligen inte för att man ska betala sådana enorma summor för ett någorlunda vanligt jobb. Han säger själv att pensionssumman är omöjlig att "leva upp". Läs även SvD.
Det jag vill ta upp är att det är skönt att en privatperson som ställs mot väggen av en journalist kan argumentera väl för sin sak. Oftast inom media och politik får man bara höra upprepande argument, irrelevanta svar, man försöker slingra sig ur frågan med mera. Jag tror på ett mediadrev som ställer välartikulerade frågor och som väntar på att få hela svar innan man ställer nästa fråga.

http://svt.se/embededflash/1501143/play.swf

Glas i kyckling – onödigt dumt

Allt talar för att det är medvetet sabotage… skriver en hel del stora tidningar. Om det nu är fallet så tycker jag (och mamma) bara att det måste ju vara fruktansvärt dumt att komma på idén att sabotera kyckling (eller någon mat över huvudtaget. Har ni tänkt på att i och med återkallningen av vissa produkter leder till att oerhörda mängder mat måste kastas. Precis som Marit Paulsen sa (mitt förra inlägg) så är det idiotiskt att slänga mat. Det borde ju leda till stora miljöpåverkningar. Kyckling är ändå en produkt som inte är så dåligt ur miljösynpunkt men att slänga denna enorma mängd mat, idioti!

Jag har verkligen inte någon förståelse för att man saboterar något på detta omfattande vis.

Marit Paulsen i P3 Brunchrapporten 30/03 2009

Den 69:åriga Marit Paulsen har kommit tillbaka till politiken för att ställa upp i EU-parlamentsvalet. Hon är Folkpartiets förstanamn på listan.

Dagens Brunchrapport i P3 hade Marit Paulsen som gäst och de började prata ansvar om vår planet. Hennes huvudtes är att jorden är liten och människorna många. Alltså har man ett individuellt ansvar och det är därför hon har valt att ställa upp i parlamentsvalet igen.

Därifrån var steget inte långt till miljösnack. Programledaren började prata om eko-tomater varpå Paulsen snabbt svarade med att allt som man äter är ekologiskt eller om man så vill, naturligt. Det stämmer ju i och för sig men nu har termen ekologiskt slagit igenom med betydelsen miljövänlig och det kanske man ska ta fasta på. Det räcker med förvirring inom miljödebatten för att haka upp sig på ett ord.

Marit Paulsen vill gärna se fler koloniträdgårdar i storstäderna för att man ska kunna njuta av närodlat. Det är det godaste man kan äta, enligt henne. Detta ska man inte göra för att lösa världssvälten eller för att för många är feta utan för att det är gott. Att köpa ekologiskt ser hon dessutom inte som lösningen på världsproblemet och det är heller inte ett problem att lösa. Det är istället en liten detalj som är ganska betydelselös i det stora. Har hon rätt i det? Hon påstår även att även ekologiskt inte är en fara i sig så kan man inte försörja hela jordklotet med mat på det sättet. Det kanske stämmer i och för sig men å andra sidan visar exempelvis miljövänliga bomullsplantager att man uppnår ganska höga skördenivåer i alla fall plus att man slipper en stor del skadedjur.

Problemet är istället, säger hon, att vi inte har några bekämpningsmedel som är ogiftiga. Det är nästa stora problem att lösa. Vi kan klara allt, från att driva traktorer på rapsolja och biogas till att ta fram effektiva bekämpningsmedel som är ofarliga. Lustigt att hon tror att biogas och rapsolja är bra alternativa drivmedel när det då kräver att man tar odlingsmark i anspråk för att odla rapsolja när hon precis sa att man inte har tillräckligt med yta för att odla mat till alla människor.

Hon återkommer till det faktum att vi bara har ett klot att tillgå och att ytan inte räcker. Det låter som ett klassiskt argument för att vi är för många på den här jorden. Men om alla blir industrialiserade med en hög utbildningsnivå så sjunker födelsetalen säger många forskningsrapporter och statistik.

Vi bör dra lärdomar från det medicinska området är ett annat argument. Inom naturvården ska vi sträva efter evidensbaserad utveckling, det ska följas upp och bevisas vetenskapligt. Här har hon alldeles rätt men man får samtidigt inte göra det för biokratiskt så att inga beslut tas eller utveckling sker. Dessutom tycker jag att det borde finnas fler nivåer av "miljövänligt" eftersom det tar tid att ställa om produktionen helt.

Vi har 2600 kvm att leva på (ca 1/3 fotbollsplan) och där ska allt vi gör kunna få plats, såsom matproduktion, bomullsodling till våra kläder och foderproduktion till de djur vi äter upp. Där nämner hon även att odling till några sockerrör och palmoljeträd ska få plats, detta till vårt bränsle. Jaså, är det detta som Folkpartiet ser som framtida bränslen? Det löser verkligen inte växthuseffekten. Dagens etanol som räknas som ett miljöbränsle släpper ut mängder med biprodukter vid produktion, transport och förbränning (eftersom det inte är lika drygt som bensin, du måste tanka oftare) och palmoljeträd planteras på tidigare regnskogsmark (leder till växthusgasutsläpp) och är inte så miljövänligt över huvudtaget.

Till sist klämmer hon ur sig att man bara ska äta ekologisk mat om ens själ mår bättre av det. Det spelar tydligen ingen roll för din kropp, säger vetenskapen. Va? säger jag. Det kommer ju massvis med rapporter som visar att ekologiska grödor har mer antioxidanter, man slipper få i sig giftrester från bekämpningsmedlen och så vidare. Dessutom säger Marit Paulsen att det spelar en mycket liten roll för miljön.

Hennes (enda) råd är att man inte ska slänga överflödig mat. Istället ska man bara köpa sådant man vet att man kommer äta upp. Häller man ut en tredjedel av mjölken så spelar det ingen roll om den är kravmärkt, den har ändå tagit en stor plats i produktionskedjan. Odlingsformen är alltså sekundär, det som räknas är hur mycket du använder. Det enda positiva som eko-produkter för med sig är att man slipper bekämpningsmedlen. Där tycker jag att hälften av argumentet håller. Visst, man ska inte slänga saker i onödan, men att odlingsformen inte spelar någon roll är att säga lite för mycket. Men om nu själen mår bättre av att äta det så kan man väl tycka att det högre priset är en fördel. Om nu miljövänlig mat kostar lite mer kanske man blir mer obenägen att köpa mer och du slänger man inte lika mycket.

Slutligen, hennes tips till evigt liv kommer i form av att skriva blogg + att beställa en ekolåda + lax + blåbär. Men nyss var ju inte ekologiska grödor bra att äta, lax är utrotningshotad även om det är på tillbakagång och blåbär finns det inte mängder av. Det skulle i varje fall inte försörja hela jordklotet.

Hela intervjun gav sken av att hon verkar bry sig men gör det på fel sätt. Hon lägger fokus på frågor som i och för sig är viktiga i miljödebatten men samtidigt förringar hon frågor som har blivit utpekade som viktiga för att det ska ske något i världen. Nej, detta blir inte mitt val till EU-parlamentet. Folkpartiet visar tydligt i och med detta vad de tror på i miljöpolitiken och det är inte överrensstämmande med majoriteten av forskarvärlden.

En dag med Christian Azar

En dag med-teamet (DN Söndag) på DN har följt Christian Azar som är professor i hållbara energi- och materialsystem på Chalmers i Göteborg. Dessutom är han ledamot i regeringens kommission för hållbar utveckling.

De följer med honom när han ska till Stockholm på årets Energiting på Älvsjömässan. Självklart åker han tåg och han blir till och med tre minuter för tidig till Flemingsbergs station. På tåget läser han på lite om kärnkraften och uttrycker sina åsikter om att priset för kärnkraft är nog inte så mycket billigare än vad man tror. Tydligen kopplades det inte en enda kärnkraftsreaktor till elnätet år 2008, men man byggde många vindkraftverk. Precis som jag tror han på vindkraft och solkraft.
Men för att diskutera reportaget. Det är intressant det de skriver om, men de fäller många klyschor som: "Var det inte varmare det skulle bli med klimatkrisen? undrar DN:s "En dag med"-team när vi gemensamt tar trapporna till nästa perrong. … -Jo, men inte alla dagar… skrattar han.
Vid rubriken 13.30 pratar de om kriser i världen. Tydligen finns det de som påstår att Sverige bara klarar en kris i taget. Klimatkris och finanskris. Men det stämmer inte tycker jag. De som berörs mest är ju de som verkar inom de specifika krisarna. Självklart spiller det över på samhället i stort men gemene man klarar nog av att hantera både och. Det främsta ansvaret ligger trots allt på makthavarna, industrin och forskarvärlden och de om några borde vara kompetenta att hantera fler viktiga frågor samtidigt. 

Christian Azar är en intressant personlighet och jag håller med om mycket, men däremot inte allt han säger. Media lyckades för ett tag sen vrida ett av hans uttalande till att privatpersoner inte behövde tänka på hur mycket man flyger, när han egentligen menade att störst förändring sker på industri- och politiknivå.

Earth-hour – resultat

DN.se skriver de att svenskarna sparade ungefär så mycket el som 10 villor gör av med på ett år. Det låter både lite och mycket. Detta sparade vi på en timme! Det blir faktiskt mycket. Men samtidigt, 10 villor är ju inte så många i dagens Sverige.

Men många bäckar små. Vi tillbringade kvällen i vardagsrummet med tända ljus och lite härlig jazz’n’blues från en dator på energisparläge och med nedsläckt skärm. Det var faktiskt trevligt att för en gångs skull tillbringa kvällen hemma men inte framför TV:n. 
Frågan är då om det verkligen gjorde någon stor skillnad för klimatet. I Sverige kan man nog lätt påstå att det inte gjorde någon jättestor inverkan i hur mycket växthusgaser som släpptes ut. Men kolkrafts-Tyskland tjänade nog mer på det. Däremot har vi gjort något viktigt och det är att en stor del av värlen och framför allt den rika världen, som faktiskt står för de mesta utsläppen, har reagerat och gjort något. Största steget var väl ändå när man släcker ner stora kända landmärken som Operahuset i Sydney eller the Strip i Las Vegas. Enligt svd.se sparade man i Sydney ungefär 10 % av deras elektricitetåtgång.
Jag tror att det är mer en symbolisk handling som ger positiva effekter. 

Kommentar till miljöbalkens första paragraf

1 kap. 1 § … En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.

Nu blev jag lite fundersam. Har människan en RÄTT att förändra och bruka naturen? Vem gav oss den rätten? Och i vilken mån har vi rätt att förändra naturen? Så länge vi förvaltar den väl kan vi göra den till vår lekplats, utvecklingshörna, gödkalv? 
Jag håller med om mycket som står i miljöbalken och jag tycker det är underbart att vi överhuvudtaget har en balk i Sveriges rikes lag som rör bara miljön. Men när det kommer till det här stycket fick jag lite svårt att förstå varför just denna formulering fått slå rot.
I propositionen till miljöbalken (Regeringens proposition 1997/98:45) har de formulerat sig enligt följande:
Människans rätt att förändra och bruka naturen är knuten till ett förvaltaransvar. I balken ges därför regler till skydd för människors hälsa och miljön, värdefulla natur- och kulturmiljöer och den biologiska mångfalden.Vidare ges regler som skall trygga en god hushållning med mark och vattenresurserna. Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med råvaror, material samt med energi främjas så att ett kretsloppsanpassat samhälle uppnås. Grundläggande internationella miljöprinciper görs rättsligt bindande. Balkens regler skall tillämpas vid all verksamhet och alla åtgärder som har betydelse för miljöbalkens mål parallellt med annan lagstiftning som reglerar verksamheten.
Det är tydligt att människan går först, vi står högst upp i hierarkin och därför är det vi som bestämmer och bör skyddas. Men självklart innebär denna lag att naturen får bättre förutsättningar, "skydd för … värdefulla naturmiljöer … och den biologiska mångfalden." 
Däremot sker det på människans villkor, på det sätt som vi för närvarande tycker stämmer överrens med det vi vill uppnå. 
När man lagstiftade om naturskydd såsom nationalparker, naturreservat m.m. i början av 1900-talet sattes det in en liten paragraf som gav människor rätt att bryta in i nationalparkerna om det fanns stora naturresurser att tillgå, alltså blev Stora Sjöfallets naturreservat utsatt för ett ingrepp när man ville utnyttja vattenkraften. 
Jag är fortfarande glad för att miljöbalken tillkom, den gör stor nytta i dagens rättssamhälle.

Ytterligare lite TV

Jo, jag satt och tittade på Vem vet mest igår på Svt 2. Richard Olsson som programledare, det är faktiskt ganska bra. Men de sista sekundrarna av varje program har han fått för sig att säga något privat och "roligt" innan han säger hejdå till alla tittare. I går slängde han ur sig (ungefär, jag kommer inte ihåg ordagrant): "nu ska vi hem till mig och spela alfapet. … Självklart åker vi kommunalt eftersom vi är miljövänner." 

Och jag håller på att sätta teet i halsen. Vad håller han på med? Vad håller TV på med i allmänhet? Har alla fått för sig att det är coolt att slänga ur sig miljö"snackisar" i tid och otid? Jaja, alla märker ju i alla fall av miljötrenden. Jag bara bävar för när den är över och ingen bryr sig längre. Och som den överexponeras i media så kommer snart folk att tröttna och då är det bye-bye planeten.

Fast egentligen är jag ingen domedagsprofet.
Jag längtar i alla fall efter vårskira björkar och soligt väder. Men allt har sin tid.

Miljöbalkens första paragraf

FÖRSTA AVDELNINGEN  

ÖVERGRIPANDE BESTÄMMELSER 
1 kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområde 
1 § Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Miljöbalken skall tillämpas så att 
1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, 
2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 
3. den biologiska mångfalden bevaras, 
4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och 
5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.