Styrelseledamot i Stockholms Naturskyddsförening

På kvällen den 26 april 2014 valdes jag in i Stockholms Naturskyddsförenings styrelse. Vi har haft vårt första styrelsemöte och mina uppgifter blev, som väntat, att ta itu med kommunikationsbiten. Det är innefattar hemsidan och facebook. Nyhetsbrevet är jag inblandad i men skrivs av Karolina istället. Jag uppdaterar kalendern, lägger in artiklar, nyheter och när någon ur Stockholms Naturskyddsförening figurerar i media. Dessutom tänkte jag försöka sätta mig in i medlemsregistret och se om vi inte kan använda det för utskick och att minska pappersutskicken. Programbladet skickas ut en gång i halvåret och jag ska vara med i redaktionen för denna.

Trots att vi bara haft ett styrelsemöte hittills så känns det redan roligt och utmanande. Det kommer bli ett bra år och jag hoppas att mitt arbete kommer synas och bli uppskattat!

För bild och namn på alla i den nya styrelsen så kan ni se det på Stockholms Naturskyddsförenings hemsida:

http://stockholm.naturskyddsforeningen.se/2014/03/31/ny-styrelse/

Bra Miljöval-märkta SJ är Sveriges grönaste varumärke

Att tåg är ett bra färdmedel om du är miljömedveten är knappast en nyhet för de flesta. SJ har till och med röstats fram till att bli Sveriges grönaste varumärke. Kanske inte så förvånande med tanke på att de knappast behöver jobba hårt för att inte släppa ut koldioxid. Energimixen vi har i Sverige idag, som SJ använder till sina tåg, är inte baserad på förnyelsebara källor i hög grad tack vare SJ direkt. Att många får plats i ett och samma tåg är väl heller inte SJs förtjänst egentligen.

Men att fler behöver åka tåg istället för att flyga, det är en bra sak.

Läs om det på Naturskyddsföreningens hemsida: http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/sj-ar-sveriges-gronaste-varumarke

Visste du att:

  • En person som åker Stockholm-Göteborg med SJ 2000 bidrar med utsläpp av cirka 1 gram koldioxid*
  • En person som åker bil Stockholm-Göteborg bidrar till koldioxidutsläpp motsvarande 47 000 tågresor*
  • En person som flyger Stockholm-Göteborg bidrar till koldioxidutsläpp motsvarande 74 000 tågresor*

*Källa: SJ

Nytt karriärspår – media och kommunikation

Nu för tiden är jag i Stockholm och studerar Medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms universitet. Höstens projektanställning som miljöinformatör tog slut och jag bestämde mig för att läsa vidare. Kombinationen media, kommunikation och miljö är ju trots allt det jag sysslar allra mest med så varför inte vidareutbilda mig?

Så vad innebär det här? Jo, framför allt att jag äntligen får komma tillbaka till universitetsvärlden som student. Jag trivdes verkligen jättebra som miljöinformatör men när man jobbar administrativt, trots att det är på ett universitet, så missar man de underbara diskussionerna och vidareförmedlingen av ny information och nya forskningsresultat. Nyfiken och vetgirig som jag är så är det här jag trivs som fisken i vattnet. Men å andra sidan, det är ju inte bara att lära mig mera som lockar mig mest. Jag älskar att prata och diskutera miljö och det är väl just det som min nya utbildning ska hjälpa mig med. Miljöinformatör/-kommunikatör/-skribent är nog helt klart det spår jag kommer fortsätta med.

Dessutom fortsätter jag att jobba ideellt för miljön på alla sätt och vis, och framför allt inom Naturskyddsföreningen!

Naturskyddsföreningens höstkonferens Hur gör vi då? – ekonomin, klimatet och framtiden

Naturskyddsföreningen ordnar höstkonferens på temat ”Hur gör vi då? – ekonomin, klimatet och framtiden”. Den går av stapeln i Stockholm på Folkets Hus den 23 november.

Jag och supermiljöbloggen kommer vara på plats och intervjua intressanta personer, rapportera i artikelform och twittra under taggen #hurda (den officiella hashtaggen för konferensen). Vill du veta mer eller prata med oss på plats är du välkommen att kontakta oss.

”För att klara av att tackla klimatförändringarna krävs en betydande minskning av utsläppen. Utsläppen ska enligt Naturskyddsföreningen vara nära noll år 2030. För att nå dit krävs en radikal förändring av samhället och av det ekonomiska systemet. Hur skulle samhället kunna se ut efter en sådan förändring och hur ska omställningen gå till?”

Talare under dagen är bland andra miljöminister Lena Ek; David Jonstad, chefredaktör på Effekt; fotograf Mattias Klum och klimat- och energiexpert Martina Krüger från Greenpeace.
För mer information om anmälan och schema, läs på Naturskyddsföreningens hemsida:

http://naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/aktuellt/seminarier/Hurda/

Framtidens (och mina) miljöutmaningar

Ljus framtid, eller mörk framtid?

I framtiden står miljön inför stora utmaningar. I framtiden står jag inför stora miljöutmaningar. Det är åtta år till år 2020 och åtta år känns som en relativt lång tid, men det är också otroligt snabbt för ett jordklot som är 4,6 miljarder år gammalt. För åtta år sedan var jag 15 år och jag skulle nog vilja påstå att det var då mitt miljöintresse tog sig konkret form. Det började med att jag hörde att Ryssland hade ratificerat Kyotoprotokollet på radion, om jag inte minns helt fel var det i november 2004. Klimatfrågan tyckte jag lät intressant och jag skrev ett arbete i geografin om Kyotoprotokollet. Jag började också vid den här tiden läsa Naturskyddsföreningens medlemstidning Svensk Natur regelbundet. Det ledde till att jag senare valde att läsa miljöpolitik och biologi på gymnasiet trots att jag gick samhälle/språk-programmet. En lärare tipsade mig om att söka mig till Miljövetarprogrammet på Linköpings universitet. Sedan har det bara rullat på.

Åtta år går rätt fort, men samtidigt känns det som evigheter sedan jag hörde det där om Kyotoprotokollet i Sveriges Radio P1.

Men framtidens utmaningar för miljön är desto större. Det är mycket som ska ha hänt tills år 2020. Till exempel är det ett viktigt årtal i klimatdebatterna, EU:s medlemsländer har lovat att minska sina växthusgasutsläpp med 20 %, i jämförelse med 1990 års nivå. Det är egentligen ingenting, vi kommer ändå inte klara två gradersmålet, dessutom finns det andra länder och världsdelar som släpper ut mycket mer växthusgaser än vad vi i EU gör. Utmaningen består snarare av att övertyga politiker och företag runt om i världen att klimatet är en fråga värd att lägga vikt vid.

EU:s havsmiljödirektiv syftar till att vi ska uppnå god miljöstatus i EU:s marina vatten senast år 2020. Det innebär att Östersjön till exempel ska må bra mycket bättre då än i nuläget. Kommer HELCOM och Östersjöländerna klara av detta? Jag betvivlar det. Senast förra året floppade både Sverige och Tyskland i WWF:s Östersjöbarometer om ländernas åtagande för att förbättra Östersjöns havsmiljö. Sverige som ska vara så bra på miljöfrågor klarar inte ens att ha en rimlig inställning till vårt innanhav som vi har så lång kustremsa till.

Nej, det är inte mycket som ser ljust ut för miljöfrågorna i framtiden. Är det skäl att tappa hoppet? Verkligen inte hävdar jag, det sker vinster hela tiden. Små förvisso men ni vet, många bäckar små… Exempelvis det glädjande beslutet om att Ostlänken mellan Linköping och Järna ska stå klar år 2028. Många har, efter att glädjeyran lagt sig, sagt att det inte räcker. Det är för lite, för långsamma tåg, tar för lång tid. Men det är ett steg på rätt väg till en förändrad transportsituation i Sverige.

Min egen framtid kommer nog se annorlunda ut år 2020. Idag har jag nyligen börjat ett jobb som miljöinformatör på Linköpings universitet. Jag växer sakta ifrån mina världsförbättrarambitioner och börjar göra praktisk nytta på en lagom nivå. Inte för att jag på något sätt har övergivit hoppet, tvärtom! Men jag tror också att makten över miljöfrågorna i dag ligger i det fria ordet, den allmänna debatten och politiker-, företags- och folkbildning. Det finns mängder av forskare som på olika sätt handskas med miljöfrågorna, men det måste också ske en samhällsförändring som tar till sig nya innovationer och nya sätt att få vårt system att fungera. Där anser jag att den största framtidsutmaningen ligger, att inom vårt samhällssystem förändra systemet.

Detta är ett inlägg i Framtidsstafetten, initierad av Framtidskommissionen och projektledd av Twingly. Läs gärna mer och hitta övriga inlägg i bloggstafetten på http://www.framtidskommissionen.se/gastbloggare/

 

Från trainee på Naturskyddsföreningen till Hållbart Ledarskap

Förra året var jag naturskyddsföreningstrainee och i helgen startade en ny omgång. Ni har fått följa med på en del av träffarna (här och här) men nu är jag alltså klar. Jag fick mitt diplom tidigare i augusti och rapporterade mitt traineeprojekt till Havsnätverkets samordningsgrupp under sommaren. Där var det tänkt att jag skulle undersöka behovet för att ny, extern hemsida och den är under uppbyggnad. Lanseras antagligen under hösten!

Vad jag fortsätter med nu är även det klart, jag ska nämligen genomföra Naturskyddsföreningens satsning Hållbart Ledarskap, en kvalificerad diplomutbildning med liknande upplägg som traineeutbildningen. Fyra helgträffar under ett år med fokus på ledarskap och den innehåller:

  • Coachande ledarskap
  • Miljövetenskaplig grund, miljöpolitik och miljökommunikation
  • Personlig reflektion och reflekterande team
  • Ledarskap i föreningens tre strategier
  • Strategisk planering och föreningsutveckling
  • Förändringsarbete och idéburet ledarskap

Första träffen blir om två veckor och då ska vi åka till Dalagård i Dalarna, det ser jag redan fram emot!

Bryt inte kalk i Ojnareskogen

Ett företag, Nordkalk, vill bryta kalk på Gotland, i Ojnareskogen. Om ni missat det så står Fältbiologerna på vakt för att hindra att man börjar bryta kalksten i den vackra och värdefulla naturen.

Det finns en namnlista du kan skriva under om du vill visa ditt stöd för att hindra kalkbrottet. Den ska senare lämnas över till Janez Potočnik, EU:s miljökommissionär. Där står det att:

Nordkalk, a Finnish company, has by Swedish courts been given the rights to mine for limestone in an area bordering to Natura 2000 sites (http://ec.europa.eu/environment/nature/natura2000/index_en.htm) and Gotlands biggest fresh water reserve.

“Natura 2000 is the centrepiece of EU nature & biodiversity policy. It is an EUwide network of nature protection areas established under the 1992 Habitats Directive (http://ec.europa.eu/environment/nature/legislation/habitatsdirective/index_en.htm) . The aim of the network is to assure the long-term survival of Europe’s most valuable and threatened species and habitats.”

The quarry will be situated in the exact path of the water flow to the lake in an area where the whole water system is extremely sensitive. The water system has in court been described as chaotic in the sense that water flow is totally unpredictable as to when and where water will flow in which direction.

Man kan skriva under namnlistan. Eller om du vill hjälpa till mer kan du läsa mer på Fältbiologernas hemsida.

Fram till någon gång i början av augusti är det med säkerhet fritt fram för Nordkalk att börja avverka Ojnareskogen. Detta vill vi i Fältbiologerna stoppa!

Ett läger har satts upp intill Ojnareskogen och vi har beslutat oss för att stanna. Målet är att det ska vara ca 20 personer på plats i lägret hela sommaren. Det är här du som fältbiolog (eller annan miljöaktivist) kommer in i bilden. Kom och hjälp till i kampen för att bevara skogen på plats! Du kan komma några dagar eller vara där hela sommaren.

Detta skriver Nordkalk på sin hemsida:

Bungetäkten
Vi på Nordkalk har under många år genomfört ett gediget förarbete inför öppnandet av en ny kalkstenstäkt på norra Gotland, godkänt av högsta rättsliga instans. I november meddelade Mark- och miljödomstolen att den inte utfärdar tillstånd och villkor för Nordkalks verksamhet, trots att den var ålagd av Miljööverdomstolen att göra det. Nordkalk lämnade in överklagande hos Mark- och miljööverdomstolen den 23 december 2011. Domstolen meddelade den 5 juli 2012 sin dom i ärendet och gav Nordkalk tillstånd att öppna en ny kalkstenstäkt i Bunge Ducker. Domen innebär att Nordkalk nu fått villkor och tillstånd fastställda med omedelbar verkställighet, och kan därmed påbörja anläggningen av den nya täkten.

Vi på Nordkalk vet att brytning av högklassisk kalksten kan samexistera med miljö och natur. Redan under förra decenniet började vi att prospektera för att sedermera ansöka om tillstånd att öppna ett nytt kalkstensbrott. Miljööverdomstolen delar vår syn, då de gav oss tillåtlighet att bryta den högklassiga kalkstenen i Bungeområdet.

I praktiken betyder det att vi på Nordkalk kommer att investera upp till 600 miljoner kronor i den nya täkten, där miljöaspekterna har haft en betydande roll i valkriterierna. Vi har ägnat mycket tid och kraft åt att utveckla ett kontrollprogram, tagit fram system för vattenhantering och valt att transportera stenen på det miljövänliga sättet via ett transportband. Det gedigna förarbete vi på Nordkalk har genomfört bevisar att kalkstensindustrin kan leva i harmoni med miljö och natur.

Som den miljövetare jag är vet jag med säkerhet att man aldrig kan göra något utan att det påverkar något annat. Det går att vidta alla försiktighetsmått men i slutänden är det ändå alltid naturen som tar skada av att vi människor ska ha saker till varje pris. Så för just detta vackra områdes skull kan vi väl ta hänsyn till naturen för en gångs skull?

Bildkälla: http://www.fria.nu/artikel/93740#ixzz20tQqkcO5

Bloggat på Supermiljöbloggen: Hormonstörande ämne förbjuds i barnmatsburkar

Regeringen beslutade den 12 april om att det hormonstörande ämnet bisfenol A ska förbjudas i livsmedelsförpackningar som riktar sig till barn upp till tre år. Med andra ord, lock till barnmatsburkar. Flera organisationer välkomnar förbudet men samtidigt höjs kritiska röster för att regeringen inte gör tillräckligt.

En åtgärd blir att förbjuda användningen av bisfenol A i förpackningar till livsmedel avsedda för barn under tre år. Vidare får Kemikalieinspektionen i uppdrag att utreda ett förbud mot användning i kvitton och biljetter. Därutöver kommer myndigheterna att kartlägga användningen i dricksvattenrör liksom i leksaker och barnartiklar.

Från Miljödepartementets pressmeddelande

Det har länge funnits en debatt om att förbjuda bisfenol A, främst för att det även i låga doser kan störa barnens utveckling. Naturskyddsföreningen har en kemikaliekampanj, Rädda Mannen, och i EU finns det både  förespråkare till ett förbud och motståndare. Danmark, Belgien och Frankrike är föregångsländer på detta område och det behövs fler föregångare för att driva igenom en bred uppslutning om ett kemikaliefritt samhälle.

– Nationella föregångare är viktiga inom EU. De utmanar kommissionen och medlemsländerna, och ofta har enskilda initiativ grundat för bred internationell uppföljning. Nu gäller det att inte stanna vid BPA i enskilda produkter. Ett antal bromerade flamskyddsmedel, ftalater och fluormiljögifter är det också angeläget att man börjar fasa ut i Sverige, för att väcka frågor och skapa stöd bland fler medlemsländer, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Från Naturskyddsföreningens pressmeddelande

Men redan har det höjts kritiska röster mot att detta förslag skulle vara alltför svagt. Mer kan göras och dagens förbud var bara ett litet steg på vägen. Ekotoxikolog och docent i miljömedicin vid Uppsala universitet, Monika Lind, säger till Ekot att:

– Enligt mig så vet vi faktiskt tillräckligt för att dra öronen åt oss och regelera användningen av bisfenol A när det gäller all kontakt med mat, säger hon.

Från Ekot i P1

Medverkan i Corren om Anti Scampi

Ibland kan det löna sig att ha en blogg. I måndags, efter att jag publicerat mitt öppna brev till Ica Signalen, ringde en reporter från Corren upp mig och ville göra en intervju. Idag, onsdag, kan man nu läsa den. Men jag lägger upp den här nedanför också.

Nu hoppas jag bara på att få ett svar från Ica också.