Tvätta gärna bilen, men inte på garageuppfarten tack!

Flera av våra grannar i Linköping tvättar regelbundet sina bilar hemma på garageuppfarten. Jag har länge tänkt påpeka detta, men ni vet. Grannsämja och så vidare. Men nu när jag skrev en artikel till Supermiljöbloggen, letade vidare om information och läste vad Linköpings kommun har att säga om saken så tänkte jag att: vad tusan, dags att göra något åt saken kanske?

Linköpings kommun har nämligen en fin informationsblankett om att tvätta bilen på garageuppfarten. Så jag tänkte skriva ut den och lägga den i brevlådorna hos mina grannar, som en liten miniaktion, våren till ära! För man vill ju inte gärna bada i Stångån om det nu rinner ut en massa kemikalier och giftiga ämnen. Vad sägs om kadmium, zink, krom, nickel, bly, koppar, tensider, olja och bränslerester?

Om du vill läsa min artikel på Supermiljöbloggen går det bra att göra det här.

Här kan man läsa Linköpings kommuns informationsblad om biltvätt och miljö.

Så om du bor i Linköping och inom kort får ett informationsblad om biltvättar i brevlådan kan du vara säger på att det är jag, ta inte illa upp bara! Jag gör det för vårt bästa och för naturens skull ;)

Bloggat på Supermiljöbloggen: Hormonstörande ämne förbjuds i barnmatsburkar

Regeringen beslutade den 12 april om att det hormonstörande ämnet bisfenol A ska förbjudas i livsmedelsförpackningar som riktar sig till barn upp till tre år. Med andra ord, lock till barnmatsburkar. Flera organisationer välkomnar förbudet men samtidigt höjs kritiska röster för att regeringen inte gör tillräckligt.

En åtgärd blir att förbjuda användningen av bisfenol A i förpackningar till livsmedel avsedda för barn under tre år. Vidare får Kemikalieinspektionen i uppdrag att utreda ett förbud mot användning i kvitton och biljetter. Därutöver kommer myndigheterna att kartlägga användningen i dricksvattenrör liksom i leksaker och barnartiklar.

Från Miljödepartementets pressmeddelande

Det har länge funnits en debatt om att förbjuda bisfenol A, främst för att det även i låga doser kan störa barnens utveckling. Naturskyddsföreningen har en kemikaliekampanj, Rädda Mannen, och i EU finns det både  förespråkare till ett förbud och motståndare. Danmark, Belgien och Frankrike är föregångsländer på detta område och det behövs fler föregångare för att driva igenom en bred uppslutning om ett kemikaliefritt samhälle.

– Nationella föregångare är viktiga inom EU. De utmanar kommissionen och medlemsländerna, och ofta har enskilda initiativ grundat för bred internationell uppföljning. Nu gäller det att inte stanna vid BPA i enskilda produkter. Ett antal bromerade flamskyddsmedel, ftalater och fluormiljögifter är det också angeläget att man börjar fasa ut i Sverige, för att väcka frågor och skapa stöd bland fler medlemsländer, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Från Naturskyddsföreningens pressmeddelande

Men redan har det höjts kritiska röster mot att detta förslag skulle vara alltför svagt. Mer kan göras och dagens förbud var bara ett litet steg på vägen. Ekotoxikolog och docent i miljömedicin vid Uppsala universitet, Monika Lind, säger till Ekot att:

– Enligt mig så vet vi faktiskt tillräckligt för att dra öronen åt oss och regelera användningen av bisfenol A när det gäller all kontakt med mat, säger hon.

Från Ekot i P1

Bokrecension: Den flamsäkra katten

Kanske är det lite baksmälla från tre års högskolestudier eller så är jag bara lite lat ibland. Men när jag får boken Den Flamsäkra Katten i min hand efter konferensen Rädda Mannen så slukar jag sidorna. Boken tar slut på bara några minuter känns det som.

En lättsmält bok om ett skrämmande ämne. För även om orden rinner fort förbi så är meningarna de bildar tunga. Vetskapen är nödvändig men inte alltid bekväm. Till min mamma sa jag att: ”du får låna boken om du lovar att inte bli rädd”.

”Journalisten Anna började kolla upp kemikalier när hon var gravid med sitt första barn.” Så har alla börjat när de pratar om boken. Anna Froster och Roger Olsson och ekotoxikologen Magnus Hedenmark skrev sedan tillsammans boken om kemikalierna, en slags ”den obekväma sanningen” och så blev det till Naturskyddsföreningens årsbok 2012.

I badrumsskåpet finns det mängder med kemikalier, har du koll på vilka?

… och en eftermiddag med Rädda mannen

(Fortsättningen på Rädda mannen. Tidigare inlägg kan läsas här och här.)

Efter en god, men kall, lunch bestående av rödbetsbiffar och dejt med twitterdeltagarna så var det dags för seminarier. Jag gick på Så kan företag gå före:

”För att kunna byta ut skadliga kemikalier behövs kunskap om vilka kemikalier som behöver bytas ut och vilka alternativ som finns. SIN-listan (Substitute It Now) kan vara ett stöd för företag som vill  undvika att deras produkter blir framtida miljöskandaler. Andra företag försöker skapa nya kemikalier från grunden, med mindre påverkan på miljön. Att välja bort ämnen från produkter kan företag göra av olika skäl, för att minska riskerna för miljö och hälsa eller för att inte behöva lägga resurser på stora investeringar för att ta hand om oönskade produkter.”

Och vad kan man säga om det här? Det låter bra, men seminariet var både intressant och intetsägande. Man kan ju inte komma från det faktum att företag till syvende och sist vill tjäna pengar. När jag ställde en fråga till Iain Brunning från Boots om varför de inte ville gå över till ekologiskt så slingrade han sig lite. Han menade att man ju fortfarande måste hålla koll på efterfrågan. Att kunderna inte bara efterfrågar ekologiska produkter, men ”vanlliga” produkter som inte är giftiga.

Jag måste säga att jag inte riktigt håller med om det. Okej, det kanske fortfarande är lite överkurs att handla ekologiskt. Men om nu företag lägger ner så mycket tid på att försöka vara lite bättre och samtidigt gör reklam för sina produkter så kan man väl lika gärna ta det till nästa nivå och göra det populärt, trendigt, inne?

Kristina Nyhlén från Hardford hade väl kanske en lite bättre approach på det hela. De har både ekologiska produkter och ”vanliga” som de försökte hitta bra ingredienser till. Dock sa hon att de ekologiska produkterna bara stod för 0,5 % av den totala försäljning. Tråkigt att det ska behöva vara så, tycker jag.

Sedan avslutades konferensen med två paneldebatter. Först debatterade forskare och företagsrepresentanter om saker som framkommit under dagen och sedan följde fyra politiker.

Matilda Ernkrans (s), Irene Oscarsson (kd), Lars Hjälmered (m) och Jens Holm (v). Fyra politiker och fyra röster som mest pratar politik tycker jag. Paneldebatter är oftast svåra på det sättet. Man säger sitt, besvarar andras påståenden med sina åsikter och så framkommer det inte så mycket nytt.

Sammanfattningsvis, som jag skrev på Supermiljöbloggen igår:

”… det är en politisk process som går långsamt, den lär inte lösas snart men vi mår alla dåligt av det.”

Rädda mannen, förmiddagen

Naturskyddsföreningens höstkonferens. Om jag skulle ta och berätta lite mer om själva dagen och inte bara om kemikalierna? Det var så mycket som hände och allt var så intressant.

Men vi började dagen med ett par föreläsare. Läkaren Aleksander Giwercman pratade om cocktaileffekten och varför män hotas av alla de kemikalier vi utsätts för. Lena Ek (c), vår nya miljöminister deltog via ett förinspelat klipp och pratade om politik och om vi kan nå miljömålet Giftfri miljö. Jag måste väl ändå påstå att även om det lät bra, så vet vi ju alla att det är svårt att uppnå.

Sedan fick vi oss lite mer kemikalier till livs. Åke Bergman från Stockholms universitet pratade om hormonstörande ämnen och från Norge kom Merete Eggesbo, Folkehelseinstituttet. Det handlade om fetma, men kopplingen till miljögifter var lite svår att se. Jag tror dock att om hon inte fokuserat så mycket på fetma-statistisk, som vi ju redan känner till, så hade hon snabbare kunnat komma till kemikalierna.

Naturligtvis presenterades även Årets bok 2012 Den flamsäkra katten men den skaj ag recensera i ett annat inlägg. Jag fick ju faktiskt ett eget exemplar som tack för att jag twittrade!

Mikael Karlsson och Ulrika Dahl presenterade den rykande färska rapporten Den flamsäkra fisken, om att flamskyddsmedel har hittats i helt vanlig matfisk.

Därpå var det lunch, resten av dagen kommer i nästa blogginlägg!

Rapporten som låg till grund för konferensen: Den flamsäkra mannen

Idag försökte vi rädda mannen

Fast vi gjorde i och för sig mycket annat också. Rädda mannen var en konferens anordnad av Naturskyddsföreningen och jag var där hela dagen och twittrade bland annat.

Rädda mannen handlar om vår kemikaliesamhälle. Att vi omger oss med så extremt stora mängder olika kemikalier och miljögifter utan att de egentligen märks. Visst, jag har fått svara på flera frågor idag som: ”men allt som finns är ju kemikalier”. Jo, det stämmer men det är väl ganska svårt att använda sig av andra ord. Miljögifter är något som vi redan vet är farligt, det säger ju sig självt. Men kemikalier finns det så många av och de verkar på så olika sätt. Dessutom samverkar de på kända och okända sätt och ger upphov till så kallade cocktail-effekter som vi egentligen inte vet så mycket om.

För det är det stora problemet. Vi har egentligen inte tillräcklig kunskap om precis alla krångliga namn som står på innehållsförteckningen till schampoflaskan. Vi försöker sätta riktvärden för vad som är farligt, men de är oftast baserade på en 70 kilos man. Hur stor del av befolkningen är inte mindre än det och därför också mer känsliga? Speciellt barnen! Cocktail-effekter är ännu svårare att hålla koll på, vad händer när isopropylbromid blandas med hexametylfosforsyratriamid (ja, de namnen är riktiga! Jag har inte hittat på dem).

Eller, har vi inte kunskap så det räcker förresten? Vi vet att det är krångligt, svårt och oöverblickbart med alla dessa kemikalier som finns och hittas på. Borde inte det räcka?

Det finns något som kallas försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen. Att vi ska vara försiktiga och substituera (byta ut) farliga ämnen mot mindre farliga i den mån det går. Men varför ägna sig åt sånt när man kan köra på som vanligt och ta konsekvenserna sen? Eller ännu lättare, skeppa iväg dem så det blir någon annans ansvar.

Ungefär detta var det vi sysslade med idag. Mer utförligt om programmet och vad jag tyckte om dagen kommer senare!

På fredag ska vi rädda mannen

Naturskyddsföreningen ger en konferens om miljögifter på fredag 18/11 med namnet Rädda Mannen. Det är meningen att man ska höja på ögonbrynen åt namnet, för faktum är att om vi inte räddar mannen kan vi inte reproducera oss.

Fokus ligger alltså på att vi i dagens samhälle utsätts för så mycket konstiga kemikalier och miljögifter att bland annat spermiekvaliteten har försämrats på senare år. Men det är inte det enda. Vi ser hormonstörande ämnen i barnleksaker som Bisfenol A, vi spolar ut rester av läkemedel i våra vattendrag så fisklivet påverkas negativt och man upptäcker fler och fler multiresistenta bakterier. Det är antimögelmedel i barnmat. Rapporterna och larmen är många.

Naturskyddsföreningen gav själva ut en rapport där de hade undersökt damm under sängar i ett antal länder och sett att ”det visst finns monster under sängen”. Nu följer de upp detta ämne med en konferens.

Jag ska själv dit och tänkte twittra under dagen. Tagg om du vill följa med vad som händer är #raddamannen och så kan du följa mitt konto @Katarina_T (även i högra spalten på denna blogg) eller @Naturskyddsf Det kommer även komma ett blogginlägg såklart, men det blir efteråt!